etthundrasextionio

Jag och Ida försökte ännu en gång med att se en bio på en helgdag men denna gång så lyckades
vi faktiskt! Dock efter att ha virrat runt och inte kunnat hitta varandra en bra stund innan. Vi såg
the Turist och försvann in i filmvärdens Venedig en stund vilket var väldigt väldigt fint.


Efter filmen besökte vi de fina toaletterna som tillhör bion. Och det är verkligen besöka man gör.
Det känns nästan som att man kommer hem till någon mystisk rik persons badrum där inne. Det
finns fåtöljer och fina sminkbord som man kan sitta vid och växter och pallar och schäslonger och
allt möjligt fint. Sen gick vi runt och spanade in i fina affärer.


Mitt i hela Express Avenue var det en armhävningstävling som pågick. Hur mycket folk som helst
kollade på en stackare i mitten som skulle klara så många som möjligt medan en tjej räknade högt
i en mick hur mycket han var uppe i. Flera personer kom fram och tävlade och jag måste säga att
lite förvånad blev man när de flesta knappt klarade 30 stycken.


Sen bestämde vi oss för att ta en sen lunch eller tidig middag på ett mysigt ställe som Ida visste
om. Vi satte oss i auton och åkte iväg. Efter en liten stund kommer automannen på att han hittar
ju absolut inte till det här stället så vi börjar fråga runt. Sakta men säkert kommer det fram att
detta ställe inte finns längre, de har lagt ner. Tillslut kommer vi dit och mycket riktigt har de lagt
ner. Men! De hade ett byggt ett nytt café/restaurang med samma koncept en bit bort så vi puttrade
dit istället.


Man gick in som på en liten trädgård med en stengång fram till det stora fina huset. Här satt det
hur många små lampor som helst uppe i luften och det var lummigt och grönt överallt. En egen
liten värld mitt i Chennai.


Vi beställde in mat och vatten från Himalaya och funderade vad det var med huset som kändes
så annorlunda och speciellt. Efter ungefär halva middagen kom vi på att det var ett trähus! Med
väggar och tak av trä. Det var därför det kändes så hemma-i-Sverige/Finland-aktigt.

Efter maten bestämmer vi oss för att åka till mitt favoritcafé i Chennai; Mocha Mojo! Vi visste
ungefär vart det låg så vi hoppade in i en auto och sa adressen. Och sen började färden...


Efter den längsta Autofärden som vi någonsin har gjort, en och en halv timme(!), kom vi äntligen
fram.


Vi spanade igenom de fina menyerna. De hade ändrats från när jag var där tidigare men var
fortfarande riktigt fina. Allt man kunde beställa beskrevs jättefint och finurligt och de talade om
vilka som var deras favoriter.


Jag och Ida hittade vår egna lilla flygande ö på övervåningen. Det var det enda bordet som fanns
utanför rökrummet där uppe.


Jag beställde en otroligt god Tobleronemilkshake, den långa ståtliga på bilden. Och så fick vi beställa
vattenpipa även fast vi satt utanför rökrummet.


Efter maten fick man fylla i vad man tyckte om upplevelsen så vi bestämde oss för att berätta
hela resan denna dag fram tills nu.


När vi gick stod de och läste på lappen och tittade upp och log och skratta!

Efter detta bestämde vi oss för att dra ut på klubb. Vi skulle möta upp några men när vi var på väg
så smsade dem och sa att klubben hade stängt. Precis då var vi utanför en annan klubb så vi sprang
in där, dansade oss svettiga och tog sen en auto hem efter världens längsta och knasigaste dag. Kul
hade vi haft ändå, en fin sista egna kväll i Chennai.

Familjen kommer tillbaka efter Pongal och Mallika och Nithya visar stolt upp sina nya väskor
med massa spännande fack och roligt innehåll. Matchar sött i rött också.


De har med sig lunch hem i söta förpackningar.


Sen blir det mehndi och Mallika jobbar länge och noggrant med sin design.


Jag chillar runt en stund på taket tills solen går ner och sen blir det ny dag!

NY DAG

Bussar runt till jobbet. Eftersom jag börjar så sent går det superbra med bussen och det finns
massa platser att sitta på.

ÄNNU EN NY DAG

Jag jobbar på som vanligt. Efter jobbet åker jag till 10 downing med en vän och hans vän för det
är ju ändå onsdag. Och börjar man kl 3 på eftermiddagen efter går det ju utmärkt att gå ut! Fint
är det bakom baren och egentligen får man inte fota.


Men jag fotar i alla fall. På andra klubbar så tar de kameran om de ser en.


Mr. India i grönt är vän och heter Arun och han i grått är vännens vän men honom kommer jag
inte ihåg namnet på. Tydligen så är Arun på riktigt Mr. India! Hade ingen aning om att det ens
fanns.

OCH SÅ BLEV DET EN NY DAG IGEN

Och det firas med glass innan jobbet. Den här smaken fanns även när jag var i Thailand för
3 år sen och den är så otroligt god! Min favorit helt klart på Cornetto. Choklad med mer choklad
och med choklad ovanpå.


Vandrar runt lite med min nyinköpta glass. Går riktigt långsamt och njuter och fotar.



Jag går så långsamt att en man med sin son bredvid sig stannar till och frågar om jag är vilse och
behöver hjälp. Jag tackar och säger att nej då jag har full koll.


Denna dag är en fredag (det hände inte så mycket på torsdagen så den hoppade vi över) och jag
och Ida bestämmer oss för att gå ut! Händer inte så mycket på kvällen här heller. Vi blir ärligt helt
förvånade. Vart är alla människor. Vi går runt och frågar lite och tillslut visar det sig att det är
kricketmatch på TV... Ahaa... Finns det inga klubbar med folk så tycker vi att det är lika bra att gå
och bli spådda av en papegoja. Så det blir vi.

Tydligen ska jag vara född som kille. Framgångsrik kommer jag bli också! Det vill man ju alltid höra.

12E

Det är så kul att bara ta sig till jobbet här. Man stöter jämnt på en hög av färggranna saker.


Och vimplar sitter det överallt. I alla träd och över alla gator. Fint är det.



Den här helgen firades Pongal. Det är skördefestivalen så många indier åker till sina hembyar
och spenderar långhelgen där.

13E

Dessa små tennisracketar är perfekt litet snack. De är egentligen till för att göra maten mer
"tuggbar" men jag tycker att de fungerar helt galet bra till småätning också. Så de knaprade
jag i mig när jag sprang runt i det tomma huset denna helg.

14E

Jag och Ida åkte till EA för att gå på bio. Men det är så otroligt svårt att få tag på biljetter när det
är helg så vi hann inte riktigt med. Vi gick runt och tittade lite i affärer istället och sen åkte vi båda
hem till oss själva. Båda hade nämligen ett tomt hus så vi passade på att njuta till tusen. Otroligt
icke-indiskt.




Jag gjorde i ordning lunch och gick upp och satte mig i solen på taket. Underbaraste platsen i
Chennai!

15E

Frukosten dagen efter spenderades även den på taket.



Det "målas" fint utanför alla dörrar också med det fina färgpulvret. Pongal är egentligen en söt
efterrätt som tillagas i grytorna som målas överallt. Söt är den. Så sockerrören bredvid grytan
har även dem en del med maten att göra.

16E




Mycket tak blev det. Och smutsig om fötterna blev jag också. Av att bara gå inomhus. Det märks
att det behövs svabbas var eviga dag!