etthundrasextionio

Fredagen spenderade jag och Ida i en lägenhet med 542 olika historier. Överallt i lägenheten
kunde man hitta spår från folk som hade bott där, folk hade lämnat kvar massa fina detaljer;
hattar från Mexico, trummor från något land i Afrika, ett pyttelitet keyboard från Kina, en
fotboll från Brasilien, koppar, kläder, elefanter och massa annat kul att spana in.


Inte nog med denna kulturella mix, vi som var där utgjorde den finaste av allt; vi var folk från
världens alla delar! Tre kom från Afrika, en från Amerika (Kanada), två från Australien (en från
själva Australien och en från New Zeeland), en från Asien (bara EN från Indien..), vi från Europa
och sen var det några som jag inte riktigt kommer ihåg men jag tror att de va från Europa
någonstans de med! Fint fint.


Det spelades och flätades, vi pratade om Indien och vart alla hade varit, skulle åka, göra och
tyckte.


Kvällen blev natt och halvt utvilade morgonen efter gav sig jag och Ida iväg på nästa del av
vår äventyrshelg.

Något gick snett i min bok på morgonen. Varje morgon sitter jag och äter mina fåniga mackor
och ibland lite yoghurt med flingor och läser. Denna morgon kände min bok för att vara ytterst
hemlighetsfull och ta bort hela slutet på en mening.


Utanför huset är det fint prytt med ljus för gudafödelsedag ännu en gång. Är otroligt hur mycket
arbete de lägger ner på att fixa det så fint och så är det fint en dag och sen är det över.


Men det är ju lite extra kul att komma hem just dessa kvällar och se alla fina ljus och bilderna
som de skapar.

Mallika fyller 7 år!


Lägenheten fylls med pärlor som klistrar om man sprutar vatten på dem, pistoler som skjuter
bubblor, konstigt formade cirklar i glada färger som kan sättas samman och annat smått och
gott. Nithya hjälper glatt till att prova alla nya saker!


Pärlorna blev nog favoriten! De sorteras länge och väl efter färg och byggs sedan ihop till
stjärnor och ringdekorationer.


Det åts pizza och sen kom en av de viktigaste delarna. Tårtuppskärningen och kladdandet som
följer på det! Mallika var supersnabb på att springa undan och tvätta bort allt tårta ur ansiktet
och höll sig på bra avstånd från tårtan resten av kvällen.




Tårtan var så god. Det måste vara bland de bästa de kan här; bakelser och tårtor.


När alla hade gått avslutade vi kvällen med att äta upp kanske 18 minimandariner. Riktigt goda
var dem också.

Jag har fått manikyr och pedikyr av Mallika och Nithya och matchar just nu mina prickiga flipflops
med mina tånaglar rätt bra.

Fota går ju inte att göra när man själv är på scen så egna foton har jag tyvärr inga från stora
dagen. Men tur är det att Ravi, pappan i familjen, också är fotogalen. Så snart fylls min dator
med hans bilder från den dagen. Det gick hur som helst superbra! Alla barn var helt otroliga
och föräldrarna älskade det och fick även dem vara med och dansa i slutet!


Efter föreställningen blev jag sjuk. All energi försvann och benen kändes alldeles ihåliga. Jag
kunde inte äta och knappt stå upp. Så det blev film i sängen och rostat bröd.

Här i Indien äter man knappt bröd på detta vis, och gör man det så är det för att man är sjuk.
De tänker att eftersom inget smakar när man är sjuk så då kan man lika gärna äta smaklöst
bröd. Och när min lilla familj var här så tog mamma med sig lite bröd in till Joar en morgon
och så, som på beställning efter att jag berättat detta för dem, frågade indierna på hotellet
om hennes son möjligtvis var sjuk!

Lördag var dagen för repetition! Denna aula fylldes med stolar, ungar och föräldrar. Och så satte
vi igång! Det dansades och sas dialoger och blev knas utan att det märktes och gick allmänt bra!


Innan alla kom hade vi våra 10 minuter i ensamhet. Efter det var det full rulle på allt och kameran
stannade i väskan.


Lite bra känns det ändå att stå på scen och märka hur det funkar så där bra som man vill att det
ska.


Backstage på indiskt vis! Gudabilder och blommor och öppna fönster och härlig sol som skiner in
mellan träpersiennerna.


Jag gick från stor tom scen till restaurang med den mest imponerande drinkmenyn jag sett sen
jag kom hit. Sida upp och sida ner med drinkar på alla möjliga vis. Började med mojito och
slutade med den allra tjejigaste av tjejigaste... Träffade Ida för första gången och det smeds
planer på en gång! Folk träffade oss fredagen efter och frågade om vi möjligtvis var tvillingar.
Frida och Ida åkte även på lyxsemester en helg en vecka efter att de träffades. Mer om det sen!
Trevligt sällskap denna kväll; Ida, Shawn och Bala och dagen efter var det Showtime!

Åt middag på en väldigt indisk restaurang. Här hade de superfina menyer skrivna på stora
träplattor. Ståltallrikarna var fyrkantiga och man drack ur väldigt speciellt formade glas.


Squeezetime! Nithya i totalt underläge.


Åt kyckling som såg väldigt farlig ut men var otroligt god.


Hela middagen var verkligen supergod. Kommer verkligen att sakna dessa goda rätter. Och
det härliga sättet att äta på. Se, deras händer visar den fina ordningen, ta maten med sked,
riva av en bit paratha med handen och så ta vilken nu del av maten man vill äta till det.


Sen blev det glass. Choklad med chokladtopping och chokladbitar på det! Kan inte bli bättre!


Rött var temat och hundar var samtalsämnet. Och så helt plötsligt gör ALLA personer som ska
in och köpa glass samma misstag. De alla trycker på dörren när det står PULL och kollar förvånat
upp för att se om något är fel. Och där sitter jag och Padma och kan tillslut inte hålla oss för skratt.


Sen tog jag, Mallika och Nithya mysigaste promenaden längs stranden och pratade om allt
oskyldigt mellan himmel och jord. Och Nithya visade sig modig och gick lugnt och fint förbi
alla gatuhundar. Det behövdes ett foto på denna modiga fyraåring!

Jobbar hårt på att få till fina dekorationer inför föreställningen som ska hållas på söndagen!


Glittret sitter kvar i ungefär fem dagar och botten på min mörkblå väska är som en stjärnhimmel.


Gudafödelsedagar hit och dit, alltid finns det något att fira. Jämnt. Lite fint.


Gör en lite glad och håller farmorn i huset igång! :)

9e nov

Nya örhängen, bränd hud, lockigt hår.

10e nov

Glömde mobilen, fick låna söt väckarklocka.

11e nov

Glittrande arbete på jobbet.

12e nov

Tröja som lyser och körsbär i öronen.


Matchande tjejer med nyfunnen kärlek till nummerspel.


Dans ännu en gång. Det bjuds på mat och sällskapet gillas; Mariann och Éva.


En äldre man hjälpte mig att hitta rätt, gav mig prick i pannan och sa att jag såg ut som en
dansande flicka. Jag tog en fin blomma.

13e nov

Hängde med nyfunnen vän från Kanada som heter Shawn och har varit med i en hindireklam
för ögonvård.

14e nov

Åt McD, kände mig lite hemma. Ravi blev så förvånad över att Padma lät kyckling komma in i
huset. "You must really like this girl."

15e nov

Tofs. Haha kan inte ha hänt mycket denna dag har endast detta foto.

16e nov

Blomtillverkning på jobbet. Testar modeller hemma om nätterna.

17e nov

Supergod lunch med papaya som efterrätt. Kan inte bli bättre. Massa indisk mat.


Fixat lampa till sängen. Myser med bok och somnar faktiskt tidigt för en gång skull.

Hela veckan var fylld av saknad efter min lilla familj. Men små fina ögonblick fick jag till under
veckan ändå och nu har jag återgått till mitt normala indientillstånd.

Sista kvällen med några av mina finaste människor.


Månen är så fin här, den är alldeles sne när den är halv. Den har liksom tippat över. Så den ser
ut som en liten glad mun där uppe i himlen.


En fin lillebror.


Spana ut. Nu ser man den glada månen igen!


En fin lillasyster.



En fin mamma.


En bro.


Slut på korta meningar. Vi tog sen en auto för att äta middag på vår fina regnskogsrestaurang.
Värsta turen hade vi och hamnade i en auto med partyljus och skumpig körning. Fest hela vägen.


Fint tak hade den också!


Vi kom till vår lilla restaurang och mamma krama om sin nya fina man (förlåt Johan men här har
hon hittat en rejäl en, kan bära hela regnskogen)



Gillar den omedvetna kombon på dessa bilder. Första med pommes i mun och halvt tittande. Andra
med handen vid ansiktet. Sött folk.


Detta är min vegetariska lassagne. Sjukt god middag och trevlig kväll. Knasade runt lite hemma på
hotellet sen också. Och så blev det ledsna hej då och så va denna fina tid i Indien över.

Det blev ännu en frukost på La Boulangerie. Men denna något nyttigare. Med leende tomat och
allt.



Sen dumpade jag och mamma av Joar och Ronja på hotellet för att de skulle kunna få bada och
sola lite och ha sig och så tog vi en auto ut på äventyr.



Vi åkte till Chennais centrala tågstation. Den var superfin på utsidan verkligen.



Och på insidan var den helt magisk. Man måste ha varit där för att förstå. Det var som att kliva
in i en gammal film. Folk satt på hårda stolar i rader som alla var vinklade åt samma håll. Det
var mycket folk, gamla tåg, grått och folk som släpade på konstiga väskor. Som om det var krig
och alla väntade in sitt tåg och långsamma sekunder tickade förbi. Det kändes som att det var
mycket rörelse på grund av allt folk men samtidigt så stilla.



Tyvärr fick man inte fota här inne. Så det blev två snabba bilder.



Sen gick vi ut och in i ett litet marknadsområde.



Här såldes det konstiga klockor, skärp och supergamla strykjärn. Hur mycket böcker som helst och
lite blandad kompott av telefontillbehör.












Vi gick sen till andra sidan tågstationen och kom till den gamla tågstationen.



Här stod fina gamla tåg utanför på buskarna.



Och här fick man inte heller fota! Har nu många förbjudna platser på bild.



Tågen då är ju mycket finare än tågen nu. Detta lok togs dock ur trafik i början på 90talet. Så
inte så länge sen tänkte jag säga men det är ju 20 år nu.






Jag gillar att de ändå försöker få lite tyst på trafiken.









Indier måste vara de bästa jag har sett i hela mitt liv på att inte använda stolar eller bänkar eller
annat sittbart. Cris cross apple sauce (eller mango sauce som barnen på jobbet tycker mer om),
de är hur som helst duktigt uppfostrade med hur man sitter bra på golvet.



Och sen gick vi och gick lite till och sen tog vi en auto hem!

När vi vaknade så flöt den fina hälsningen omkring. Regn. Troligvis tycker himlen inte att det är
så superkul med alla fyrvärkerier så den gråter lite över spillt naturmaterial. Jag packade hur som
helst min ryggsäck med dator, mjukisbyxor, externa och te och så sprang jag över till mamma,
Joar och Ronja för att bjuda på lite filmmys.



Vi såg en film men sen var det dags att fylla på magen. Vet inte direkt om man kan kalla bakelser
för frukost.



Jag, mamma och Ronja tog oss ut i regnvädret och över gatan.



Lille Joar hade det under tiden torrt och varmt i sängen.



Här är vår "frukost".



Efter lite mer inomhuschillande tog vi oss till Express Avenue igen. Här åt vi lunch på KFC.



Och såg en dansbattle.



Vi vandrade runt runt och köpte på oss fina saker och när det var slut på energi och nästan slut
på dagen köpte vi fika.



Supersöt godisglass blev det. Och det här inlägget blev mest mat mat mat men det var en så skön
lugn dag att det mest blev bilder på det.



Åkte hem och kollade på mer film och spelade kort och smaskade vidare på allt nyinköpt mys.

Jag hittade en Ronja i min kamera dagen efter och tyckte att det var en väldigt fin överraskning.



Gav mig ut på äventyr iklädd ingenting och kom tillbaka med ett par fina örhängen! Vi var inne
i silverbutiken i jag vet inte hur lång evighet som helst och blev visade det ena efter det andra.
Men de var så otroligt trevliga och erbjöd mig hjälp om något skulle knasa tills sig när min fina
familj åkte hem och massa annat trevligt. Godis fick vi också. Och te om vi ville. Men med tanke
på lilla Joar där hemma tackade vi nej och begav oss hem för att hämta upp honom för middag.



På vägen hem gick vi förbi denna skapelse! Jag sprang efter för att fota och då stannade de
in och väntade, hur snällt som helst. Jag blev alldeles förvånad och glad och fick till sämsta
bilden bara för att.



Ronja the moneymaker.



Vi hamnade på detta ställe till middag.



Och här var det barnkalas i full gång. Prinsessor sprang runt överallt. Efter en stund gick de och
vi kunde jobba på att prata med varandra genom alla torn som servitörerna byggde.





Superlåga soffor satt vi i och allt som kom in ställdes ovanpå något annat så vi var tvungna att
flytta runt allt en stund för att kunna se varandra.



En mamma, en Joar-Pac Man och en Joar.



Sen var det hemgång än en gång och det tändes ljus och lektes med eld.



Och blommor och rök. Trevlans dag.

Diwali firas! Detta verk gjort av Mallika och Nithya.



Mamma köpte med sig en tårta som tack för inbjudan till Diwalikvällen.



Vi satt och pratade i ena vardagsrummet och hörde hur det gång på gång smällde runt huset.



Juice bjuds det alltid på så fort som man kommer hem till någon här. Så det dracks det ur fina
glasglas!



Vi åkte alla iväg till någon slags gårdsfest där det fyrades av fyrverkerier i snabb takt ute på
gatan! De älskar verkligen alla som håller sig till marken och speciellt alla som smäller extra
högt så det tjuter i öronen.



Jag tänder på en flowerpot! Lägg märke till det otroliga avståndet som jag försöker hålla.



Min sprutar på fint så Ronja passar på att springa fram och tända på en hon också.



Tomtebloss!



Smått rödbrända Joar tänder också på några flowerpots.







Någon tyckte att en låda med halvt använda fyrverkerier var en bra grej att tända eld på.



Efter en stund fick någon nog och tog fram brandsläckaren. Såg lite ut som fyrverkerier det med.






Och precis när fyrverkeriextasen började ta slut så började regnet falla istället. Det var som
om någon tömde en stor sjö precis över oss. Tur är det att någon uppfann taket. Och ljusslingor
och ballonger också för den delen.



Och tur att det finns folk som dansar. Och trummar och pratar och skrattar. Annars skulle
världen vara ganska tom.









Sen åkte vi över till ett par vänner till Ravi och Padma. Och här fick jag en så superhärlig bild
på Padma!



De bor så fint i detta hus.



Sen var det dags att åka hem och fyra av våra egna raketer! Ronja blev genast första raketavfyrare!












Upp till lägenheten igen för att lägga de små och senare ta en titt på allt från fågelperspektivet
uppe på taket.



En fin mamma. Och så var det slut på denna underbara kväll med två av mina fina familjer.









Något magiskt är det ändå med fyrverkerier.

Vaknade fotade Mallika som har blivit superintresserad av sin kamera!



Drog över till MJR och kollade på på folk som fixade iordning sig för dagen.



När man redan är färdig finns det ju inte så mycket annat att göra än att fota.



Vi drog iväg och shoppade lite.



Joar tyckte att mamma skulle tända ett ljus Diwali till ära för att hjälpa små barn. Det kan ju en
mor inte direkt säga nej till när hennes barn ber henne.



Ronja fick även sitt ord sagt och fick mamma att tända det enda rosa ljuset. (Before shot)



Vi åkte det sista vi gjorde allra högst upp för att få i oss lite energi i välsmakande form. LEMA
stod för notan.



Och mängden mat man fick var inte något att klaga över. Här satt vi och åt i tre dagar innan vi
kunde åka hem för att fira Diwali hos familjen Kumar!

Höll nästan på att glömma! Det fanns ju en hel kväll den 4:e november.

Första delen av kvällen


Började med en aotufärd. För att äta middag på temarestaurangen Rain Forest.



Här var det supermörkt men mysigt.



Och fullt med djur och porlande vatten och broar och berg och andra roligheter.






God middag och fint sällskap.


Andra delen av kvällen


Spenderade jag uppe på taket. Kvällen innan Diwali och folk var redan då skjutglada.












Fint var det. Himlen rakt upp fick följa med på ett hörn också.

Ronja sov över och vi lekte normala en stund. Övergav det ganska snabbt och var mest som vi
brukar istället.



På morgonen mötte vi upp Joar och mamma för att ge oss ut på äventyr med en buss som gick
från ett tempel. Templet hittade vi men efter en halvtimmes väntan gav vi upp på bussen. Vi gick
istället in i templet och kollade. Foton fick man inte ta.



Vi gav oss ut på ett annat äventyr istället.



Auton som vi tog dit fick lite småproblem på vägen men efter att ha stannat till och mest bara
tittat lite åkte vi vidare.



Och tillslut kom vi fram till vår slutdestination! En krokodilpark.



Först såg man inte riktigt vad det var man tittade på.



Men sen när man tittade närmre såg man att det var en matta med krokodiler som låg över
och under och snett om varandra.



Många låg helt stilla och gapade men såg ut som att de var helt stängda i munnen.



Drack en supergod mango och banandricka.



Kollade fler snygga krokodiler.



Och fina skyltar med söta bilder på som informerade om vad den varelse man tittade på åt.









Världens suddigaste bild men har den mest för att visa hur otroligt många de var! Vissa hade
en stor sjö som de kunde simma i och andra trängdes på exakt samma yta som de fem andra
bredvid. Vi matade krokodiler och pratade och blev fotade med alla möjliga indier.



Och så helt plötsligt började Joar blöda näsblod. Vi reagerade mest "Vänta..ska bara mata klart
först."



Indierna dock tyckte mest att det var knas och tyckte att vi genast skulle åka till sjukhuset. De
pratade på om hur de skulle få in en taxi på området och vilket sjukhus som var närmast.



Vi tyckte att han skulle luta huvudet bakåt och hålla pappret vid näsan. Jag tyckte han kunde
ligga still så jag kunde fota. Helt känslokalla måste jag ändå försvara oss med att vi inte var,
vi tog hand om honom så gott vi kunde men det är ju mest bara att vänta.



Efter en stund var det över och vi kunde gå vidare för att kolla på de allra sista av de sista.



Joar fick med sig en hel påse med is. Han gav den till en tiggare utanför.









Utanför köpte vi ännu lite dricka. Jag valde den högra kiosken bara för att killen i den var så fin
och gav en tiggare en kaka ur sin kakburk.



Sen jobbade vi på att ta oss hemåt från ingenstanset.



Jag köpte supergoda drickor till mig och Ronja. Appy Fizz hade även skönaste ettiketten. Så
senare har jag även inhandlat Grappo Fizz. Lika fin den.



Djur.



Dju...Bror och mor.



Systra.



Kom hem och fann detta fint utpudrat vid dörren. Inför Diwali.



Firade lite på eget halvt svenskt halvt indiskt vis med Marabou och en dricka med vad som måste
vara min nya favoritsmak på jag tror mest allt; Mango.

På kvällen lämnade vi hotellet för att ta oss till en dansföreställning som "Frida madam and family"
hade blivit inbjudna till. De har finaste dörrvakten vid hotellet som alltid ler och gör en glad vilket
humör man än har innan. Ska nog hälsa på hos honom lite mer.



Bästisar.



Åkte dit men var så hungriga när vi kom fram.



På vägen hade vi åkt förbi en "Soup and Sallad Café"-skylt så vi styrde fötterna dit i snabb takt.



På detta hade de fina små korsord och anna klurigheter som man kunde underhålla sig med när
man väntade. Vi hade supersvårt att klura ut vad som var "hot, dark, loud and scary". Ronja sa
blatte. Max som ringde när vi satt där sa neger. Fint folk...



Allas mat kom förutom min och de skyndade på att äta för att inte missa början på föreställningen.
Vi var nog redan 10 minuter försenade. Jag tog min macka i handen och så skyndade vi vidare.



Jag måste säga att det har varit det svåraste att fota i hela mitt liv. Hon var som en lysnade
sol. De flesta bilderna blev hon helt vit på. Men det va kul att se och jag träffade flera i publiken
som jag kände så det var förvånande och kul!



Häslade på dem och sen gick vi för att ta något att dricka på ett hotell i närheten. Temat på
barer i Chennai måste vara rymden för de flesta jag har varit på har lyande saker i taket.



Allt blev blått här inne.



Mamma tog en whiskey och fick världens största vattenkaraff till det.



Och jag tog någon udda drink som tog dem kanske en kvart att fixa.



De hade en stor skärm som de visade något ring in och gissa ordet-program på. Vi satt där och
åt konstiga chips och pratade och sen tog vi hos hem och spelade och fortsatte med frisörleken
på hotellrummet. Fin dag.

Mamma mötte mig på onsdagsmorgonen och på vägen tillbaka till hotellet såg vi en blind man som
orädd vandrade runt i trafiken.



Det var en superfin dag och det firades med poolbadande.







Hej Lena, Joar, Ronja.



























Långtidsbadande kan köra slut på även den bästa badaren.

Måndag.


Jobbade hela dagen och kom på kvällen över till hotellet. Här fann jag en Ronja som inte orkade
med internet som kopplade ur hela tiden, en stackars Joar som hade spytt hela natten och en söt
mamma som ville spela kort.



De hade redan ätit så beställde hem min favoritpizza, panini, oliver, majs, paprika och massa ost.
Och så den goda italienska kryddan som man får med till det.



Tisdag.


Dagen efter jobbade jag också. Mamma och Ronja kom och hälsade på och fick träffa Rhema
och Nirmala. Jag satt i solen och åt min lunch. Lyssnade på musik och fick undrande leenden.



Klippte Diwali-kort för att hjälpa till lite från håll när jag inte skulle jobba onsdag och torsdag.



Åkte hem till familjen och spelade kort och trollade med chipspåsar på väggen.



Det trollades i chipspåsen också för den var nästan tom redan innan vi hade ätit något. Innehöll
13 chips. Vi räknade när vi åt.



Sprang ut för att fylla på colaförrådet.



Mamma fick för sig att leka hårfrisör och jag måste säga att hon förvånade mig!



Att ha någon som fixar med ens hår måste vara bland det skönaste som finns. Fick Barbie-frilla.
Somnade nästan men tog mig tillslut hem och så va tisdagen också slut.